Vårdköerna i Stockholm har ökat mer än 13 procent efter den nya politiska inriktningen. Patienterna måste gå före ideologi.
Vårdkris Stockholm
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023
Regionen stänger närakut för att den är privatdriven. Den avlastar sjukhusakuterna med 35 000 patientbesök varje år. Stockholm har redan längst kö på akuten.
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023
Vårdkris granskar Region Stockholms prioriteringar
Hur kan politikerna hävda att vården prioriteras när patienter väntar i månader och snart inte längre känner igen systemet?
Var tar alla pengar egentligen vägen?
Synaps har granskat Region Stockholms beslut och budgetval och det är tydligt hur miljarder strös, inte för att rädda liv i tid utan för att synas, byggas, göras om eller pratas om.
Ett exempel är Waxholmsfärjorna som ska renoveras för 1,7 miljarder kronor. Trots att båtarna fortfarande fungerar och går som vanligt ska de byggas om för att få en bättre miljöprofil. Det betyder att stora summor från vårdens budget dirigeras till satsningar som har mycket lägre livräddande prioritet än att ge vård till patienter.
Ett annat exempel är den fysiska tidskriften som skickas hem till alla hushåll i Stockholm. Den kostar omkring 8 miljoner kronor varje år, men vi har svårt att hitta någon som faktiskt läser den. Nyttan är tveksam, särskilt jämfört med att korta vårdköerna för patienter med ätstörningar eller psykisk ohälsa.
Det kanske mest slående exemplet är bussterminalen i Slussen, som från början skulle kosta drygt en miljard men nu landar på över 6 miljarder. Det är lika mycket som Danderyds sjukhus kostar i drift under ett helt år, där över en halv miljon patienter tas emot. Här är det uppenbart vad som borde prioriteras.
Samtidigt som dessa miljarder försvinner till projekt som har liten direkt betydelse för vården bryts vårdgarantin. Enligt Socialstyrelsen får patienter i många fall inte vård inom de lagstadgade tidsramarna för specialiserad vård och operationer.
I Region Stockholm är den samlade medianväntetiden för första kontakt med specialist och operation omkring 65 dagar, och i juli hade var fjärde patient väntat längre än lagen tillåter.
Det går att satsa så att vård i tid blir verklighet, men då krävs att politiker slutar med kosmetiska projekt och prestigebyggen. Synaps kräver därför:
1. Full transparens: exakt redovisning av vad varje miljard går till, vård, byggnader, kommunikation eller prestigeprojekt.
2. Prioritering av patienten: resurser som direkt påverkar väntetider, vårdkvalitet, personal och bemötande måste komma först.
3. Kontroll och ansvar: när vårdgarantin bryts, vem ansvarar och hur följs det upp?
Vårdkris.se kommer fortsätta granska vården i Stockholm. Har du tips eller dokument? Skicka dem till redaktionen@tankesmedjansynaps.se
Ambulanskrisen i Stockholm – en vårdslös politik som kostar liv
Stockholm, sommaren 2025.
En ensam ambulans står redo på citystationen. Resten står stilla, obemannade i garagen. Det är inte en tillfällig olyckshändelse, utan resultatet av ett politiskt experiment som slagit fel.
I länet bor över 2,4 miljoner människor som dagligen förlitar sig på att en ambulans snabbt kan vara på plats vid olyckor, hjärtstopp och akuta sjukdomsfall. Men sommaren 2025 har invånarna fått se en verklighet där vården blivit mer sårbar än på länge.
Huvudskyddsombudet Emil Skoglund slog larm redan i juni. Han beskrev situationen som direkt livsfarlig när det vid flera tillfällen bara funnits en ambulans i drift i hela Stockholm City – ett område med hundratusentals invånare och stora arbetsplatser, butiker, skolor och turiststråk.
Han berättar om hur ambulanspersonal tvingats åka ensamma på hjärtstopp, något som kraftigt minskar möjligheten att rädda liv. Vid ett drunkningstillbud fanns inga resurser att skicka – en konsekvens av att det saknades bemannade fordon.
Skoglund varnar för att säkerheten både för patienter och personal försämras dramatiskt när man jobbar så här underbemannat. Hans ord stöds av flera rapporter och nyhetsinslag som under sommaren dokumenterat det akuta läget.
Bakgrunden är politisk. I maj 2025 beslutade Region Stockholm, under det rödgröna styret, att ta över stora delar av ambulansdriften i egen regi via det kommunala bolaget AISAB. Detta gjordes utan att en oberoende konsekvensanalys genomfördes. Privata aktörer som tidigare bemannat och drivit delar av ambulansverksamheten stängdes ute. I praktiken infördes ett monopol.
Resultatet blev att erfarna medarbetare valde att lämna. Personal vittnar om försämrade anställningsvillkor, lägre löner och en arbetsgivare som inte behöver lyssna på klagomål – för var ska de ta vägen när det inte längre finns alternativa arbetsgivare inom länet?
Region Stockholm uppger själva att mellan 40 och 80 ambulanser varit i drift per dygn under sommaren. Det är en bred variation som visar hur sårbart systemet är. När bemanningen brustit har kapaciteten minskat med upp till 10 procent. Vid en normal sommardag innebär det att flera bilar står parkerade i garagen när de istället skulle kunna vara ute på gatorna och rädda liv.
Prio 1-larm – livshotande tillstånd – har i de flesta fall tagits om hand i tid, men väntetiderna för Prio 2 och 3 har blivit längre. Det betyder att patienter med svåra men inte direkt livshotande tillstånd – som misstänkta frakturer, stora sårskador eller andningsbesvär – tvingats vänta längre på hjälp.
När situationen blev ohållbar kallades till krismöte i Region Stockholm. Oppositionen krävde då en oberoende granskning för att kartlägga vad som gått fel och hur krisen kunde lösas. Socialdemokraterna, som leder regionstyret, röstade nej. Motiveringen var att läget var “utmanande men under kontroll”. Detta trots att facket och personalen i månader varnat för att patientsäkerheten var hotad.
“Trots varningssignaler väljer man att stoppa en oberoende granskning”, sa oppositionsföreträdare till SVT efter mötet.
Ambulanskrisen i Stockholm är inget oförklarligt sammanträffande – den är resultatet av politiska beslut som prioriterat ideologisk styrning framför patientsäkerhet och driftsäkerhet. Att medvetet avskaffa konkurrens, försämra personalvillkor och införa ett monopol utan konsekvensanalys är en riskfylld strategi. När det gäller ambulanssjukvården kan priset mätas i minuter – och minuter kan vara skillnaden mellan liv och död.
Flickor bältas, för att dölja köerna
Larm inifrån Stockholms ätstörningsvård.
Vi trodde att vi hade hört allt. Men nu får vi vittnesmål som är så starka att de inte går att ignorera.
Personal berättar, med risk för att förlora jobbet, om en vård som inte längre handlar om att hjälpa människor att bli friska. Utan om att hinna med. Om att snabbt bocka av. Om att leverera siffror till politiken.
I Sveriges rikaste region berättar nu anställda om kvinnor som bältas, för att personal inte hinner sitta med patienterna tills de själva plockar upp besticken eller näringsdrycken. Om patienter som sondmatas upp till BMI 16, bara för att skrivas ut, komma tillbaka på BMI 11 och börja om. Planen är inte längre att patienten ska bli frisk från sin sjukdom, utan att de ska överleva. En slags krigssjukvård i fred där de allra sjukaste endast kan prioriterats.
Personal berättar också om rum som slagits sönder av psykospatienter och aldrig lagas. Om vanlig Sodexho-mat utan anpassningar till unga tjejer med svåra ätstörningar. Kvaliteten i vården har snabbt tunnats ut för att klara av den anstormning av patienter efter att ätstörningsvård stängts ned utan en plan för att ta hand om patienterna.
Förra året stängdes en av Sveriges mest erfarna ätstörningskliniker för att den drevs privat istället för av regionen. Politikerna lovade att den offentliga vården skulle ta vid. Så blev det inte.
Vi har tidigare berättat om Nova, Lova och Freja-Lo, tre modiga unga kvinnor som varnat för konsekvenserna. Nu träder också personal fram.
Beatrice, vi har bytt hennes namn och förvrängt hennes röst, är en av dem. Hon berättar om vård under politiskt tryck. Om tystnadskultur. Om personal som ser vad som händer, men inte längre vågar säga ifrån.
Beatrice berättar om hur regionen använder tvångsåtgärder oftare än de behöver för att de inte hinner med längre. Tre personer som håller ned en kvinna, bältar fast henne och sondmatar med näringsdryck. Det är fruktansvärt att föreställa sig.
Tvångsåtgärder kan ibland vara nödvändiga i psykiatrin när det handlar om att rädda livet. Men det ska motiveras, dokumenteras och granskas. Det som nu sker är något helt annat. Att regionens ätstörningsvård är så underdimensionerad att patienterna ska få drabbas ännu en gång - nu med tvångsmedel för att regionen ska hinna med att nå politikernas mål - men med alldeles för lite ätstörningsvård tillgänglig.
Det är ett systemfel som måste stoppas.
Vi på Vårdkris Stockholm har därför anmält regionens ätstörningsvård till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vi förväntar oss nu en grundlig och oberoende granskning.
Politikerna ville visa att privat vård inte behövs. Priset betalas nu av svårt sjuka patienter och av modig personal som slår larm. Tack till alla er som hör av er - fortsätt skicka in vittnesmål inifrån trots rädsla om att bli av med jobbet. Vi lovar anonymitet.
Stockholms vårdpolitiker gömmer sig - duckar frågor om nedläggningar
Unga med ätstörningar möts av nej från en pressad regionvård
Sex månader har gått sedan den hastiga stängningen av en privat ätstörningsklinik i södra Stockholm. Sedan dess har vården inte hunnit ikapp – och svårt sjuka patienter blir utan hjälp.
Synaps har träffat Lova, Nova och Freja-Lo – tre unga kvinnor med egna erfarenheter av ätstörningsvården – som berättar om en verklighet där stödet försvunnit när det behövs som mest.
Redan innan den privat drivna, men offentligt finansierade, ätstörningskliniken stängdes var bristen på platser akut. När det rödgröna regionstyret (S, C, V och MP) sade upp avtalet, gavs löftet att samtliga patienter skulle tas om hand inom regionens egen regi.
Men så blev det inte. Enligt uppgifter som Vårdkris tagit del av har endast 100 av de tidigare 1700 patienterna fått plats i regionens vård.
Samtidigt berättar unga, svårt sjuka patienter att de i dag nekas vård – trots att de tagit mod till sig att söka hjälp. Svaret de får?
“Du är inte sjuk nog.”
Flera unga vittnar om att de pressas att bli ännu mer undernärda – bara för att kvalificera sig för en plats. Det är en konsekvens av att politiker valt att lägga ner fungerande privat vård – av ideologiska skäl – utan att först säkra alternativ. Resultatet: patienter tvingas bli sjukare för att få vård.
Hur kunde det bli så här?
Det politiska styret i Region Stockholm har prioriterat att avveckla privatdriven vård framför att bygga ut vårdplatser för dem som behöver dem. Högst ansvarig är regionstyrelsens ordförande Aida Hadzialic (S). Hon har makten att agera – om viljan finns.
Men så länge kampen mot privata vårdgivare väger tyngre än kampen för varje individs rätt till vård i tid, kommer fler unga lämnas i sticket.
Privat närakut stängdes – hänvisningar från akut ökade med 50 %
När Region Stockholms politiker beslutade att stänga den privat drivna närakuten vid Hötorget i augusti 2024 sa politikerna att patienterna istället skulle söka sig till vårdcentralerna. Men redan nu står det klart att beslutet har fått motsatt effekt – och att akutsjukhusen i Stockholm överbelastas med för enkla patienter.
Nya siffror visar att antalet patienter som söker vård på fel vårdnivå och tvingas skickas vidare från akutmottagningarna har ökat dramatiskt. På Södersjukhuset har dessa hänvisningar ökat med 50 procent, medan de på St Göran har ökat med hela 74 procent. Istället för att avlasta vården har stängningen lett till längre väntetider och ökad belastning på akutsjukhusen, där resurserna borde gå till de mest akut sjuka.
Siffrorna kommer från respektive sjukhus som redovisar antalet hänvisningar till närakut eller vårdcentral under september - december under 2023 mot 2024. Politikerna stängde närakuten i augusti 2024 för att de inte gillar privat driven vård och därför är det rimligast att mäta effekten efter stängningen mot samma period året innan - då närakuten var öppen.
Läkare varnade redan innan för detta scenario. Närakuterna har en viktig funktion – de både avlastar vårdcentraler och slutbehandlar patienter som annars hade behövt söka sig vidare. På Hötorgets närakut färdigbehandlades 25 000 av 28 000 patienter under sin senaste period i drift, vilket innebär att dessa patienter inte behövde belasta varken vårdcentraler eller akutsjukhus. Dessutom remitterades dagligen 10–15 patienter från vårdcentraler till närakuten eftersom deras vårdbehov var för avancerade för att hanteras där.
Halva kostnaden på närakuten
Ett vanligt argument mot närakuterna är att de skulle vara dyrare än andra vårdformer, men det stämmer inte. Tvärtom är de ofta mer kostnadseffektiva. Många tillstånd, som frakturer som kräver röntgen och gipsning, djupa ventromboser som kräver ultraljud och provtagning, samt sårskador och bölder, kan inte hanteras på vårdcentral. Närakuterna kan däremot både diagnostisera och behandla dessa tillstånd – vilket gör att patienterna slipper skickas vidare till akuten, där vården dessutom är betydligt dyrare. Att gipsa en bruten handled kostar 2 000 kronor på en närakut, medan samma behandling på ett akutsjukhus kostar 4 000 kronor.
Det är en fördubbling av kostnaden – för exakt samma vård.
Att lägga ner närakuterna är därför inte en lösning som frigör resurser till vårdcentralerna, utan snarare tvärtom. Istället för en mer sammanhållen och effektiv vård leder beslutet till fler vårdkontakter, längre väntetider och ökade kostnader. Nu ser vi svart på vitt vad detta innebär för Stockholm: fler patienter på fel plats, längre väntetider och högre kostnader för skattebetalarna.
Det borde vara en självklarhet att Region Stockholm gör en ordentlig risk- och konsekvensanalys innan man fattar beslut av den här typen. Men det gjordes inte. Och nu är det patienterna och sjukvårdspersonalen som får betala priset.
Korruptionsanklagelser i miljardupphandling - vad händer nu?
Under veckan skulle Region Stockholm fatta beslut om nytt journalsystem. Men när beslutet om vem skulle vinna, då drog politikerna i nödbromsen. Varför?
Allvarliga anklagelser om korruption och där uppgifter röjs för att ge miljardkontrakt till vänner och bekanta. Det är svårt att avgöra hur allvarligt detta är eftersom hela ärendet är omgärdat av sekretess. Det kan liknas vid den sekretess som det kritiserade OPS-avtalet som finansierade Nya Karolinska.
Sekretess kan vara avgörande ibland, men när allvarliga anklagelser om korruption cirkulerar är det avgörande att de folkvalda vänder på varje sten för att utesluta alla risker för att detta gjorts för annan vinning än patienternas.
Debattören Hanif Bali har publicerat de uppgifter han kommit över. Stämmer ens hälften av det är det fog för att de politikerna som är betrodda med sekretesshandlingarna tar sitt uppdrag på allvar och säkrar att inga politiker har skott sig själva.
Sverige Radio Ekot har också rapporterat om misstankarna och felaktigheterna som kantat denna upphandling och hur den utredningen som regionen tillsatte har missat att ta med delarna i anklagelserna. Till Läkartidningen säger Läkarförbundets ordförande i Stockholm Johan Styrud
– Det är otroligt viktigt att det går schysst till när man gör så här stora upphandlingar på flera miljarder. Tills vi vet om uppgifterna som cirkulerar är sanna eller falska är det rimligt att man pausar (...).
Vi delar Läkarförbundets position att anklagelserna måste utredas.
Här kan du läsa Hanif Balis inlägg och avgör själv.
Lova, 17 år, en av patienterna på ätstörningskliniken som politikerna lagt ned, ställde sig utanför Landstingshuset i Stockholm och fick alla politikers uppmärksamhet. Lova berättade att hon betalar flera tusen kronor per månad för att få fortsätta gå hos den privata kliniken.
Kära Aida Hadzialic,
Det är jag som är tjejen som höll andan förbi restaurangerna på väg till skolan, rädd att kalorierna skulle färdas med lukten. Det kanske låter knäppt för någon som inte varit där jag varit, men för oss som lever med ätstörningar är det vår vardag. Jag är en tonåring som har kämpat mot min ätstörning, och jag börjar äntligen se ett ljus i tunneln tack vare den hjälp jag fått. Men nu är jag livrädd – inte för mig själv den här gången, utan för mina vänner och alla andra unga som kämpar som jag gjorde, som kanske inte kommer få den hjälp de behöver.
Jag skriver till dig eftersom du är den som bestämmer över ätstörningsvården i Region Stockholm. Tidigare, när jag mådde som sämst, fanns det en klinik som tog emot mig när ingen annan gjorde det. Tänk dig att vänta 1,5 år på hjälp, och när jag äntligen få hjälp och bli bättre. Då stängde ni ner den och över 100 i vårdpersonal fick sluta och planen för att ta om hand oss patienter fungerar inte. Ingen lyssnade på oss patienter som drabbades.
Aida, jag vet inte om du vet att ätstörningar är en sjukdomsgrupp som både är bland de mest dödliga och de mest förbisedda inom psykiatrin. Kanske visste ni inte men när ni politiker stängde ned en ätstörningsklinik utan att öppna en ny slogs den hjälpande hand många unga sjuka behöver undan. Nu när ni vet och att själva kan se och läsa om alla patienter som drabbas - kan du tänka dig ändra uppfattning?
Du tror kanske att jag bara är en tonåring utan koll, men jag vet vad som står på spel. Vi pratar inte bara om ideologier och politiska spel här – vi pratar om liv. Ätstörningar är bland de mest dödliga psykiatriska sjukdomarna, och ändå känns det som ni inte tar det på allvar.
Aida, jag ber dig, se oss. Vi är inte bara statistik eller poster i en budget. Vi är människor, unga människor, som vill ha en chans att leva ett fullt liv. Att få behandling för min ätstörning gav mig en chans att drömma om framtiden, om att kanske en dag kunna hjälpa andra som jag. Men hur kan jag, eller någon av oss, göra det om vi inte ens kan få hjälp när vi som mest behöver det?
Snälla, tänk om. Öppna ätstörningskliniken igen, lyssna på oss som lever med detta varje dag. Min dröm är att gå på vårdprogrammet så att jag kan vara stark nog att vara där när en annan människa är som svagast. Tänk om och hjälp oss.
Lova, 17 år
Klinik för våldtagna stoppas - patient har redan tagit sitt liv
Region Stockholm har beslutat att avsluta avtalet med vårdgivaren WONSA, en ideell klinik som behandlar de mest utsatta våldtäktsoffren – kvinnor och barn med komplexa trauman efter övergrepp som incest och trafficking.
Beslutet innebär att kliniken riskerar att stänga vid årsskiftet, trots att den erbjuder livsavgörande specialistvård för patienter med hög suicidrisk och komplex PTSD.
I stället ska vården centraliseras till Ersta sjukhus, som dock inte får ta emot patienter med samsjuklighet – en vanlig problematik bland dessa offer. Detta innebär att många som redan tidigare nekats hjälp inom den offentliga psykiatrin nu förlorar tillgången till specialiserad vård.
Beslutet väcker oro och kritik, särskilt då WONSA:s årliga kostnad på cirka 8–10 miljoner kronor är marginell i Region Stockholms budget på 137 miljarder kronor.
Tidigare erfarenheter visar att liknande förändringar har lett till nedlagd vård, som när Röda Korsets verksamhet för tortyrskadade stängdes tidigare i år i samband med att regionen ryckte finansieringen.
Nu riskerar även denna extremt utsatta patientgrupp att lämnas utan nödvändigt stöd, med tragiska konsekvenser – en patient har redan tagit sitt liv under november.
Detta beslutet drivs av ideologiska skäl snarare än medicinska skäl. Regionens ledning, med finansregionrådet Aida Hadzialic (S) i spetsen, måste ompröva beslutet för att säkerställa att de mest utsatta får den vård de behöver.
Vill du göra en insats? Skriv till Aida.Hadzialic@regionstockholm.se
Privat ätstörningsklinik stoppas - patienter varnar för risk att dö i kö
”Jag trodde inte jag skulle se min 17-årsdag”
Det säger modiga Lova 17 år som vittnar om hur vården fungerar. Lova fick vänta 1,5 år för att få vård. Till slut fick hon plats på en privat ätstörningsklinik som på uppdrag av regionen tar emot alla patienter. Nu har politikerna stängt ned den kliniken, över 100 vårdpersonal avskedats och stoppat beslut om konsekvensanalys och undviker lyssna på patienter som drabbas.
250 000 kr
Kommer en familj behöva betala för att kunna rädda livet på sin dotter.
Patienter och anhöriga Vårdkris har talat med berättar om ett liv som ofta hänger på så sköra tråda. I arbetet med detta har intervjuer som patienter och anhöriga själva velat göra fått skjutas på och ställas in för att sjukdomen är så fruktansvärd.
Trots att psykisk ohälsa bland unga ökar och behovet av ätstörningsvård växer, möts patienter och deras familjer av en chockerande nedskärning i vårdutbudet. Istället för att stötta den känsliga och livsnödvändiga ätstörningsvården, har politikerna valt att kraftigt minska resurserna – ett beslut grundat i politisk ideologi snarare än i patienternas bästa intresse.
1 700 patienter är beroende av denna vård i Stockholm. Barn och unga med ätstörningar som anorexi, bulimi och hetsätning är redan i en utsatt situation. Anorexi är den psykiatriska diagnos med högst dödlighet – ett faktum som borde understryka vikten av att säkerställa trygg och kontinuerlig vård. Men nu ser vi istället en politiskt driven vårdkris som direkt hotar dessa patienters liv.
Politiker röstar nej till analysera konsekvenser
Regionstyret hävdar att det finns en överkapacitet av ätstörningsvård i Stockholm. Detta trots att Lova och andra får vänta mer än 1 år på ätstörningsvård. Vårdpersonal ser hur köerna växer och hur tillgången på vård drastiskt minskar. När andra partier föreslår att stanna upp och analysera konsekvenserna innan kliniker stängs, då väljer Socialdemokraterna säga nej och gå vidare med att stänga privata kliniken.
Vad ska hända med patienterna?
Regionen säger att de ska bygga ut ätstörningsvården i ett Ungdomens hus. Problemet är bygget är försenat och står klart 2026/27. Den utbyggnad som ska ersätta privata kliniken ska svårt sjuka flickor vänta 2 år på. Så lång tid klarar sig inte de svårast sjuka.
De familjer som har råd att betala 200 -250 000 kronor kan fortsätta få vård direkt på kliniken. Andra patienter har under pågående framgångsrik behandling fått avbryta sin behandling och skickats tillbaka till utredning för att sedan åter ställa sig i kö hos regionen.
Alla får rösta på vilken politiker man vill. Men politikerna får inte gör hur de vill på patienternas bekostnad. Regionen borde svälja sin ideologisk stolthet, backa på beslutet och rädda unga flickors liv.
Vill du göra en insats? Skriv till dina politiker. Kontaktuppgifter finns här.
Fler vårdplatser för äldre krävs - privata tvingas stänga
Då de äldre blir fler behövs alla goda krafter för att stödja svårt sjuka och sköra. Istället sker en ideologiskt motiverad nedmontering av vården.
Synaps åkte till Vårbergs sjukhus, som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område för att höra med läkare och sjuksköterskor om varför de tror att deras verksamhet inte längre önskas av politikerna och hur det kommer påverka de äldre.
Svaret blev tydligt. Regionstyret vet inte vad de gör utan tar beslut på ideologisk grund. Nu kommer de äldre ska flyttas från sin invanda hemmiljö i Vårberg med närhet till familj till nytt område utan någon anknytning till som Södertälje, Södermalm och Nacka.
Dessutom är många äldre i Vårberg inte så bra på svenska och de blir dubbelt drabbade av detta beslut. Det skapar inget annat än otrygghet hos redan sjuka och sköra äldre i extra utsatt situation.
Socialdemokraterna som bestämmer i Region Stockholm säger att vården ska bli mer jämlik över hela länet. I Vårberg bor socioekonomiskt utsatta och 75 procent har utländsk bakgrund. Hur blir det mer jämlik för att socioekonomiskt utsatta i Vårberg behöver resa till Södermalm för vård?
Det anmärkningsvärda är att det inte handlar om att bygga något nytt sjukhus - utan att inte riva något nyrenoverat. Patienterna förstår det inte. Vårdpersonalen förstår det inte. Vårdkris Stockholm förstår det inte.
Svårt sjuka äldre har en egen vårdkategori som heter geriatrik. I Stockholm finns välutbyggd geriatrik, ofta kallad äldresjukvård men nu måste nyrenoverade vårdgivare tvingas stänga på grund av regionens nya politik, att lägga ner vård som drivs av företag istället för politiker.
I Vårbergs sjukhus och Danviksgeriatriken är det totalt 110 vårdplatser som stängs. Hundratals vårdanställda och tusentals patienter som berörs.
Denna vårdplatsbrist kommer drabba äldre. Läkare vittnar om äldre som kommer skickas hem ofärdiga för att behöva komma tillbaka oftare till sjukhus.
200%
Antalet äldre över 80 år kommer fördubblas på 10 år
Stoppa nedläggning av närakut
Region Stockholm stänger närakut för att den är privatdriven. Den avlastar sjukhusakuterna med 35 000 patientbesök varje år. Stockholm har redan längst kö på akuten. Nu blir det ännu längre och patienter blir lidande. Detta är ett tydligt exempel på när politikers behov, inte patienters behov, får styra.
Att flytta patienter från närakuterna till sjukhusen kommer ge högre kostnader, för exakt samma diagnos. Vårdbesök på en närakut kostar ca 1400 kr mot samma besök på akutsjukhusen som kostar ca 4000 kr. Detta eftersom ett akutsjukhus ska kunna ta hand om alla patienter.
+280%
Högre kostnad per patient på ett akutsjukhus jämfört med närakut
Patienterna från närakuten kommer gå till Södersjukhuset och St Görans akutsjukhus istället.
Med exakt samma akutuppdrag kommer redan överfulla akuter svämmas över och drabba svårt sjuka äldre trängs undan.
Socialstyrelsen ser ett samband mellan antalet besökare på akuten och tid till läkarbedömning: ju fler besökare, desto längre tid.
Men det finns sjukhus som bryter mönstret. Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm som tar emot 84 000 besök på ett år men ligger under rikssnittet i tid till läkarbedömning. Stockholmsvården behöver fler privatdrivna sjukhus som St Göran.
Därför gör Synaps detta
Synaps är en tankesmedja som samlar sjuksköterskor och läkare för en vård byggd utifrån patientens rättigheter. Detta snarare än som i dag utifrån regionens möjligheter. Vi tycker att den svenska modellen med gemensamt finansierad sjukvård där plånboken inte styr är det finaste vi har, men den fungerar allt sämre.
I dag lider människor i väntan på vård. Det finns exempel på människor som betalat det yttersta priset i väntan på vård. I Region Stockholm sker nu den största politiska omläggningen av sjukvården i Sverige där vårdgivare stoppas och hindras bara för att de är privat drivna.
+43%
Längre vårdköer sedan den nya vårdpolitiken beslutades
Synaps menar att all vård inte ska vara privat driven, men den som vård som ges lika bra, träffar fler patienter och är billigare borde vara privat driven - då räcker vården till fler.
Nu släcks vård av hög kvalitet och hög tillgänglighet ned och vårdköerna har ökat med mer än 43 procent sedan nya rödgrönas vårdpolitik beslutades.
Nedläggningshotade mottagningar
Alla dessa vårdmottagningar berörs av omedelbara stopp eller väsentliga begränsningar av vårdvalet i regionens Omställningsplan. Källa: Region Stockholm, Hälso- och sjukvårdsförvaltning.
Kritikstorm mot nedläggning
.png)
.png)
.png)
För vilka försämras vården?
Gustaf Drougge - Generalsekreterare Synaps
Stoppa avvecklingen av kvinnosjukvården
Madina Refoi - Läkare
Vård motsvarande ett sjukhus läggs ned
Gustaf Drougge - Generalsekreterare Synaps
Hur funkar det svenska vårdsystemet
Ansvaret för det svenska sjukvårdssystemet är uppdelat på olika nivåer. Staten, dvs riksdagen beslutar om lagstiftningen och lägger därmed grunden för hälso- och sjukvården och regionerna bedriver och finansierar den. Den svenska sjukvården finansieras genom offentliga medel. Du och jag betalar för sjukvården. Och varje skattebetalare förväntar sig också att vården ska finnas där när man behöver den.
Men så är det tyvärr inte idag. Regionerna klarar inte av sitt uppdrag. Trots att cirka 11% av Sveriges BNP går till hälso- och sjukvården, vilket är högt i jämförelse med många andra länder.
Såhär funkar sjukvården i Sverige
Kontakta dina politiker
Följande politiker är de ansvariga för den nuvarande sitationen. Gör din röst hörd, hör av dig till dem för förändring.
Att höra av sig är enkelt, såhär kan ett epost till politiker se ut:
Ämne: Sjukvårdskris
Till: aida.hadzialic@regionstockholm.se
Hej,
Jag är mycket missnöjd med utvecklingen för vårdköerna i Stockholm. Jag vill att ni prioriterar patienternas rätt till vård i tid och undrar vad ni ska göra för att åtgärda den explosion av vårdköerna ni orsakat?
Regionråd
Jonas Lindberg (V)
Epost:
jonas.lindberg@regionstockholm.se
Är du också drabbad?
Vill du förändra vården?
Skriv till oss.
Stoppa nedläggning av kvinnosjukvård
Det nuvarande styret stoppar valfriheten inom kvinnosjukvården. De motiverar förändringarna med att regionens kostnader dragit iväg genom “överkonsumtion av vård”. Men det är dock svårt att föreställa sig att kvinnor skulle söka hjälp hos en gynekolog utan goda skäl. De ökade kostnaderna beror snarare på att fler får vård i tid, vilket rimligtvis bör betraktas som en framgång.
Nu förlorar privata gynekologer sina kontrakt och patienter sina gynläkare. Istället ska dessa patienter belasta de dyra akutsjukhusen med längre köer.
+700
Fler kvinnor som inte fått den vård de har rätt till enligt lag.
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023. När en så stor del av kvinnosjukvården drivs privat och hotas innebär det sannolikt att fler kvinnor kommer få vänta olagligt länge på vård. Det är politisk ideologi framför vårdbehov.
Källa: Väntetider i vården, SKR april 2024.