Vårdköerna i Stockholm har ökat mer än 43 procent efter den nya politiska inriktningen. Patienterna måste gå före ideologi.
Vårdkris Stockholm
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023
Regionen stänger närakut för att den är privatdriven. Den avlastar sjukhusakuterna med 35 000 patientbesök varje år. Stockholm har redan längst kö på akuten.
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023
Vårdköerna ökar snabbast i Stockholm
I januari 2023 började nya politiska inriktningen för Region Stockholm gälla. Då väntade, enligt SKR, 3871 av patienterna längre än vad lagen tillåter.
Ett år senare är det 5568 patienter. Under samma tid har hela landets vårdkö ökat med 1 procent. Det innebär att ungefär hela Sveriges ökningen av vårdköerna sker i Stockholm under 2023.
Det är en extrem ökning där den största förändringen handlar om nya politiska beslut om att begränsa antalet vårdgivare utifrån ideologi snarare är att styra vården utifrån medicinsk logik.
Eftersom att vårdköerna har stora förändringar mellan månaderna kommer vi årligen följa vad det innebär för patienternas rätt till vård i tid.
Källa: SKR, Väntetider i vården.
En politiskt skapad kris
De som bestämt detta är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Deras idé är att vården styrs mer rättvist när politiker bestämmer vilken doktor patienten får träffa.
Det finns förändring av vården som är helt avgörande, men dessa ändringar utifrån ideologi istället för medicinsk logik är förödande.
Konsekvenserna av ideologiska kontrollen är omfattande.
Klinik för våldtagna stoppas - patient har redan tagit sitt liv
Region Stockholm har beslutat att avsluta avtalet med vårdgivaren WONSA, en ideell klinik som behandlar de mest utsatta våldtäktsoffren – kvinnor och barn med komplexa trauman efter övergrepp som incest och trafficking.
Beslutet innebär att kliniken riskerar att stänga vid årsskiftet, trots att den erbjuder livsavgörande specialistvård för patienter med hög suicidrisk och komplex PTSD.
I stället ska vården centraliseras till Ersta sjukhus, som dock inte får ta emot patienter med samsjuklighet – en vanlig problematik bland dessa offer. Detta innebär att många som redan tidigare nekats hjälp inom den offentliga psykiatrin nu förlorar tillgången till specialiserad vård.
Beslutet väcker oro och kritik, särskilt då WONSA:s årliga kostnad på cirka 8–10 miljoner kronor är marginell i Region Stockholms budget på 137 miljarder kronor.
Tidigare erfarenheter visar att liknande förändringar har lett till nedlagd vård, som när Röda Korsets verksamhet för tortyrskadade stängdes tidigare i år i samband med att regionen ryckte finansieringen.
Nu riskerar även denna extremt utsatta patientgrupp att lämnas utan nödvändigt stöd, med tragiska konsekvenser – en patient har redan tagit sitt liv under november.
Detta beslutet drivs av ideologiska skäl snarare än medicinska skäl. Regionens ledning, med finansregionrådet Aida Hadzialic (S) i spetsen, måste ompröva beslutet för att säkerställa att de mest utsatta får den vård de behöver.
Vill du göra en insats? Skriv till Aida.Hadzialic@regionstockholm.se
Privat ätstörningsklinik stoppas - patienter varnar för risk att dö i kö
”Jag trodde inte jag skulle se min 17-årsdag”
Det säger modiga Lova 17 år som vittnar om hur vården fungerar. Lova fick vänta 1,5 år för att få vård. Till slut fick hon plats på en privat ätstörningsklinik som på uppdrag av regionen tar emot alla patienter. Nu har politikerna stängt ned den kliniken, över 100 vårdpersonal avskedats och stoppat beslut om konsekvensanalys och undviker lyssna på patienter som drabbas.
250 000 kr
Kommer en familj behöva betala för att kunna rädda livet på sin dotter.
Patienter och anhöriga Vårdkris har talat med berättar om ett liv som ofta hänger på så sköra tråda. I arbetet med detta har intervjuer som patienter och anhöriga själva velat göra fått skjutas på och ställas in för att sjukdomen är så fruktansvärd.
Trots att psykisk ohälsa bland unga ökar och behovet av ätstörningsvård växer, möts patienter och deras familjer av en chockerande nedskärning i vårdutbudet. Istället för att stötta den känsliga och livsnödvändiga ätstörningsvården, har politikerna valt att kraftigt minska resurserna – ett beslut grundat i politisk ideologi snarare än i patienternas bästa intresse.
1 700 patienter är beroende av denna vård i Stockholm. Barn och unga med ätstörningar som anorexi, bulimi och hetsätning är redan i en utsatt situation. Anorexi är den psykiatriska diagnos med högst dödlighet – ett faktum som borde understryka vikten av att säkerställa trygg och kontinuerlig vård. Men nu ser vi istället en politiskt driven vårdkris som direkt hotar dessa patienters liv.
Politiker röstar nej till analysera konsekvenser
Regionstyret hävdar att det finns en överkapacitet av ätstörningsvård i Stockholm. Detta trots att Lova och andra får vänta mer än 1 år på ätstörningsvård. Vårdpersonal ser hur köerna växer och hur tillgången på vård drastiskt minskar. När andra partier föreslår att stanna upp och analysera konsekvenserna innan kliniker stängs, då väljer Socialdemokraterna säga nej och gå vidare med att stänga privata kliniken.
Vad ska hända med patienterna?
Regionen säger att de ska bygga ut ätstörningsvården i ett Ungdomens hus. Problemet är bygget är försenat och står klart 2026/27. Den utbyggnad som ska ersätta privata kliniken ska svårt sjuka flickor vänta 2 år på. Så lång tid klarar sig inte de svårast sjuka.
De familjer som har råd att betala 200 -250 000 kronor kan fortsätta få vård direkt på kliniken. Andra patienter har under pågående framgångsrik behandling fått avbryta sin behandling och skickats tillbaka till utredning för att sedan åter ställa sig i kö hos regionen.
Alla får rösta på vilken politiker man vill. Men politikerna får inte gör hur de vill på patienternas bekostnad. Regionen borde svälja sin ideologisk stolthet, backa på beslutet och rädda unga flickors liv.
Vill du göra en insats? Skriv till dina politiker. Kontaktuppgifter finns här.
Stoppa nedläggning av närakut
Region Stockholm stänger närakut för att den är privatdriven. Den avlastar sjukhusakuterna med 35 000 patientbesök varje år. Stockholm har redan längst kö på akuten. Nu blir det ännu längre och patienter blir lidande. Detta är ett tydligt exempel på när politikers behov, inte patienters behov, får styra.
Att flytta patienter från närakuterna till sjukhusen kommer ge högre kostnader, för exakt samma diagnos. Vårdbesök på en närakut kostar ca 1400 kr mot samma besök på akutsjukhusen som kostar ca 4000 kr. Detta eftersom ett akutsjukhus ska kunna ta hand om alla patienter.
+280%
Högre kostnad per patient på ett akutsjukhus jämfört med närakut
Patienterna från närakuten kommer gå till Södersjukhuset och St Görans akutsjukhus istället.
Med exakt samma akutuppdrag kommer redan överfulla akuter svämmas över och drabba svårt sjuka äldre trängs undan.
Socialstyrelsen ser ett samband mellan antalet besökare på akuten och tid till läkarbedömning: ju fler besökare, desto längre tid.
Men det finns sjukhus som bryter mönstret. Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm som tar emot 84 000 besök på ett år men ligger under rikssnittet i tid till läkarbedömning. Stockholmsvården behöver fler privatdrivna sjukhus som St Göran.
Stoppa nedläggning av kvinnosjukvård
Det nuvarande styret stoppar valfriheten inom kvinnosjukvården. De motiverar förändringarna med att regionens kostnader dragit iväg genom “överkonsumtion av vård”. Men det är dock svårt att föreställa sig att kvinnor skulle söka hjälp hos en gynekolog utan goda skäl. De ökade kostnaderna beror snarare på att fler får vård i tid, vilket rimligtvis bör betraktas som en framgång.
Nu förlorar privata gynekologer sina kontrakt och patienter sina gynläkare. Istället ska dessa patienter belasta de dyra akutsjukhusen med längre köer.
+700
Fler kvinnor som inte fått den vård de har rätt till enligt lag.
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023. När en så stor del av kvinnosjukvården drivs privat och hotas innebär det sannolikt att fler kvinnor kommer få vänta olagligt länge på vård. Det är politisk ideologi framför vårdbehov.
Källa: Väntetider i vården, SKR april 2024.
Därför gör Synaps detta
Synaps är en tankesmedja som samlar sjuksköterskor och läkare för en vård byggd utifrån patientens rättigheter. Detta snarare än som i dag utifrån regionens möjligheter. Vi tycker att den svenska modellen med gemensamt finansierad sjukvård där plånboken inte styr är det finaste vi har, men den fungerar allt sämre.
I dag lider människor i väntan på vård. Det finns exempel på människor som betalat det yttersta priset i väntan på vård. I Region Stockholm sker nu den största politiska omläggningen av sjukvården i Sverige där vårdgivare stoppas och hindras bara för att de är privat drivna.
+43%
Längre vårdköer sedan den nya vårdpolitiken beslutades
Synaps menar att all vård inte ska vara privat driven, men den som vård som ges lika bra, träffar fler patienter och är billigare borde vara privat driven - då räcker vården till fler.
Nu släcks vård av hög kvalitet och hög tillgänglighet ned och vårdköerna har ökat med mer än 43 procent sedan nya rödgrönas vårdpolitik beslutades.
Nedläggningshotade mottagningar
Alla dessa vårdmottagningar berörs av omedelbara stopp eller väsentliga begränsningar av vårdvalet i regionens Omställningsplan. Källa: Region Stockholm, Hälso- och sjukvårdsförvaltning.
Kritikstorm mot nedläggning
Privat vård ger dubbelt så mycket för pengarna
Tyvärr väljer sjukvårdspolitiker runtom i landet att ställa patienter i kö, hellre än att utöka samarbetet med privata vårdgivare. Stockholmarna kan få dubbelt så många operationer per skattekrona. Det visar en ny rapport från analysföretaget Sirona. Med privata vårdgivare får man för samma kostnad 65 procent fler knäproteser, 80 procent fler höftproteser, drygt 150 procent fler starroperationer och mer än 200 procent fler framfallsoperationer.
.png)
.png)
För vilka försämras vården?
Gustaf Drougge - Generalsekreterare Synaps
Stoppa avvecklingen av kvinnosjukvården
Madina Refoi - Läkare
Vård motsvarande ett sjukhus läggs ned
Gustaf Drougge - Generalsekreterare Synaps
Hur funkar det svenska vårdsystemet
Ansvaret för det svenska sjukvårdssystemet är uppdelat på olika nivåer. Staten, dvs riksdagen beslutar om lagstiftningen och lägger därmed grunden för hälso- och sjukvården och regionerna bedriver och finansierar den. Den svenska sjukvården finansieras genom offentliga medel. Du och jag betalar för sjukvården. Och varje skattebetalare förväntar sig också att vården ska finnas där när man behöver den.
Men så är det tyvärr inte idag. Regionerna klarar inte av sitt uppdrag. Trots att cirka 11% av Sveriges BNP går till hälso- och sjukvården, vilket är högt i jämförelse med många andra länder.
Såhär funkar sjukvården i Sverige
Kontakta dina politiker
Följande politiker är de ansvariga för den nuvarande sitationen. Gör din röst hörd, hör av dig till dem för förändring.
Att höra av sig är enkelt, såhär kan ett epost till politiker se ut:
Ämne: Sjukvårdskris
Till: aida.hadzialic@regionstockholm.se
Hej,
Jag är mycket missnöjd med utvecklingen för vårdköerna i Stockholm. Jag vill att ni prioriterar patienternas rätt till vård i tid och undrar vad ni ska göra för att åtgärda den explosion av vårdköerna ni orsakat?
Regionråd
Jonas Lindberg (V)
Epost:
jonas.lindberg@regionstockholm.se
Är du också drabbad?
Vill du förändra vården?
Skriv till oss.
Fler vårdplatser för äldre krävs - privata tvingas stänga
Då de äldre blir fler behövs alla goda krafter för att stödja svårt sjuka och sköra. Istället sker en ideologiskt motiverad nedmontering av vården.
Synaps åkte till Vårbergs sjukhus, som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område för att höra med läkare och sjuksköterskor om varför de tror att deras verksamhet inte längre önskas av politikerna och hur det kommer påverka de äldre.
Svaret blev tydligt. Regionstyret vet inte vad de gör utan tar beslut på ideologisk grund. Nu kommer de äldre ska flyttas från sin invanda hemmiljö i Vårberg med närhet till familj till nytt område utan någon anknytning till som Södertälje, Södermalm och Nacka.
Dessutom är många äldre i Vårberg inte så bra på svenska och de blir dubbelt drabbade av detta beslut. Det skapar inget annat än otrygghet hos redan sjuka och sköra äldre i extra utsatt situation.
Socialdemokraterna som bestämmer i Region Stockholm säger att vården ska bli mer jämlik över hela länet. I Vårberg bor socioekonomiskt utsatta och 75 procent har utländsk bakgrund. Hur blir det mer jämlik för att socioekonomiskt utsatta i Vårberg behöver resa till Södermalm för vård?
Det anmärkningsvärda är att det inte handlar om att bygga något nytt sjukhus - utan att inte riva något nyrenoverat. Patienterna förstår det inte. Vårdpersonalen förstår det inte. Vårdkris Stockholm förstår det inte.
Svårt sjuka äldre har en egen vårdkategori som heter geriatrik. I Stockholm finns välutbyggd geriatrik, ofta kallad äldresjukvård men nu måste nyrenoverade vårdgivare tvingas stänga på grund av regionens nya politik, att lägga ner vård som drivs av företag istället för politiker.
I Vårbergs sjukhus och Danviksgeriatriken är det totalt 110 vårdplatser som stängs. Hundratals vårdanställda och tusentals patienter som berörs.
Denna vårdplatsbrist kommer drabba äldre. Läkare vittnar om äldre som kommer skickas hem ofärdiga för att behöva komma tillbaka oftare till sjukhus.
200%
Antalet äldre över 80 år kommer fördubblas på 10 år